Att köpa mjölk är också en prestation. På sitt sätt.

Att man får mindre och mindre gjort när man har lite att göra tycker jag är en märklig ekvation. Multi-taskning känns extremt långt borta kan jag säga. Idag har jag köpt mjölk, och just nu tror jag att det kommer att bli dagens topp-prestation. Tyvärr, jag hann inget annat, jag var tvungen att gå och köpa mjölk. Resten av dagen måste ägnas åt Facebook och den eviga internetloopen med bloggar som aldrig uppdateras i rätt takt. Det är nästan något sjukligt med det här kravet på yttre motivation och påtryckningar för att få något gjort. Var är visionerna, den självgående ambitionen och inspirationen? Inte på Facebook i alla fall. Jag vet, för jag kollar ungefär var femte minut. Jag har iofs lyckas välja ett ämne för artikeln jag ska skriva. Tyvärr föll lotten på något som jag inte kan ett skit om, men som ändå av någon outgrundlig anledning kändes som en lämplig uppgift. Nu sitter jag här och glor hålögt på en trave böcker och artiklar med titlar som Neuroaffektiv utvecklingspsykologi och Conversations on consciousness. Detta tomma stirrande ska inom loppet av en vecka utmynna i någon slags populärvetenskaplig artikel. Mitt huvudsakliga fokus just nu är att hitta en spexig rubrik. "Hjärnan och jaget" eller "På spaning efter det jag som flytt" eller varför inte "Hjärnspöket Jaget" eller kanske "Du tror att du finns men det gör du inte". Att välja kommer förmodligen att ta hela helgen.